Gulblommig Mango

Och den här fantastiska hängde också med i sen-födelsedags-leveransen från Sellpy! Även den från Mango, i ett silkigare material

Så fin att den var självskriven när jag skulle se mitt favoritband Eggstone på Majas vid havet i Varberg den 27 augusti, och då blev jag också fotad med dem, för första gången allihop på samma bild på 26 år. :)

 

Gulblommig Karen Millen

Fick ännu en fantastiskt fin klänning i födelsedagspresent – eller snarare: jag fick tre till som kom från Sellpy några dagar senare. Den här från Karen Millen är en av dem. Den är lite för stor upptill, så jag kanske ska sy in den lite om jag ids. Men så fin! Den är ju nästan exakt samma modell som jag själv sydde för ett tag sen, men det tyget var lite för blekgult, så den här är mer det jag siktade på.

 

Blommig Anna Field

Köpte den här på Zalando för ett tag sen, en Anna Field. Men det är nåt som är lite fel: det svarta midjebandet sitter en liten aning för långt ner... och är dessutom lite knöligt baktill. Ska fixa det nån gång, men så länge får den duga.

 

Gulprickig Dorothy Perkins

Fick en helt fantastisk Sara-klänning i födelsedagspresent härom veckan!

 

Duvblå veckad

Den här klänningen fick jag från Lilly i julklapp, och jag tyckte att den var fin i sig, men inte på mig. Så jag tänkte byta den, men så fick jag covid, sen undvek jag att gå ner på stan länge och vips var det för sent att byta den. Så den har bara legat hemma med etiketten kvar på, men så idag provade jag den igen och tyckte plötsligt att jag var fin i den, och Lilly höll med. Så nu kör vi!

(Japp, blev fullvaccinerad idag!)

 

Solrosklänning

Hittade en klänning på H&M som jag tyckte var fin, men det blev inte av att beställa den - men när Christopher skulle köpa nåt på rea ett tag senare fanns den kvar (lite nedsatt), så då beställde jag den. Och den är så fin!! Sitter perfekt (bortsett från att jag behövde sätta ett litet stygn mellan brösten för att de inte ska synas när jag rör mig). Älskar den!

  

Regnbågsdöttrar

 När jag ändå var inne i sömnadsmode sydde jag ihop varsin klänning till mina tvillingdöttrar, i ett tyg som Flora valde när vi var på Furulunds i Borås. Jag hade dock inte köpt något fodertyg, så jag tog ett jag hade hemma, vilket hade lite stretch i sig, och regnbågstyget var totalt ostretchigt, så det var väl inte direkt optimalt... Så linningarna ser lite sisådär ut på nära håll, men det fick bli som det blev. Kanske att jag fixar till några rosetter eller nåt och sätter där sen.

Barryggad långklänning

I förra veckan tog jag fram ett tyg som jag haft liggande i flera år, för det hade börjat växa fram en idé om vad jag skulle göra med det – äntligen. Mönstret är så fint att tyget liksom förtjänade att bli en långklänning, trots att jag nästan aldrig har långklänning (inte ens när jag gifte mig). Men jag hade inget mönster, så jag testade helt enkelt att bara nåla lite på en höft, och vips hade jag en framsida. Med lagda veck, som jag ju ångrade att jag inte gjorde på den förra klänningen jag sydde, den gula med rosenmönstret. Tyget är rätt stelt och har inte direkt något naturligt fall, så mittenvecket sydde jag hela vägen ner, och de andra en bit – det är dessutom lite genomskinligt, men med vecken fastsydda en bit klarar sig brösten utan att lysa igenom. Och snöret runt halsen kom från bambugardinerna vi köpte till vardagsrummet för några veckor sen, som hade för långa snören: man tager vad man haver!

Sen var det då baksidan. Inte helt enkelt när jag inte har någon provdocka och inget mönster, men även där chansade jag hej vilt, och fick till det redan på första försöket. Så voilà! En ny klänning på ungefär fyra timmar, och jag är så nöjd!

Gul rosenmönstrad hemsydd

Vi var i min gamla hemstad Borås härom veckan – Sveriges textilhuvudstad ju – och då var jag förstås tvungen att gå till den fantastiska tygaffären Furulunds. Hittade ett gult bomullstyg med stretch, med rosenmönster i, så det köpte jag.

Tyvärr räckte inte tyget riktigt till en lite vidare kjol, vilket jag insåg sen hade varit snyggare, men den duger som vardagsklänning!

När jag var klar slängde jag ihop en liknande klänning till Lilly (vi köpte tyg specifikt till henne också, så jag kunde inte sno hennes för att göra min vidare) på ett par timmar bara. Så tillfredsställande att sy till barn, så litet och snabbt!

Ångrade lite att jag inte gjorde lagda veck på kjolen till min också, men men. Inget att gräma mig över nu, nu är min som den är.

 

Vitsvart från Mango

Jag fick den här söta Mangoklänningen av Christopher i julklapp, han hade köpt den begagnad på Sellpy. Men tyvärr satt den så sabla hårt i midjan att jag inte pallade att ha på mig den, så jag gick och lämnade in den hos sömmerskan på stan tillsammans med den japanska Audrey Hepburnklänningen. Hon sa att hon kunde köpa till ett band som såg likadant ut som det existerande (som alltså sitter fast, det är inte ett löst bälte) och lägga ut lite veck.

Någon vecka senare gick jag dit för att prova, och jo, den hade blivit lite större, men det var fortfarande obekvämt trångt, varpå sömmerskan sa att hon såg att jag gått upp i vikt och pekade på mitt ansikte! Haha, the nerve! Och nej, jag hade inte gått upp i vikt, jag bara klarar inte att ha kläder som sitter obekvämt hårt. Så hon fick lägga ut lite till, och sen kunde jag ha den.

Den är lite genomskinlig i vissa ljus, men så länge det bara är hemmajobb som gäller så gör det ju inget. Förutom att det är störande att så sabla många kvinnokläder är genomskinliga – vad är grejen?! Ska det vara sexigt, eller ska det tvinga oss att bära bh? Suck.

Japansk Audrey Hepburn-klänning

Äntligen! Den här klänningen, som jag brukar kalla min Audrey Hepburn-klänning, köpte jag i Tokyo 2006. Det var första gången jag var i Japan, och som jag minns det så var det i den första klädaffären jag var inne i, en Comme Ça-butik i Shinjuku. Jag fick hjälp av en vänlig expedit med hur man provade kläder där: man skulle ta av sig skorna och ställa dem utanför provrummet (sedan vände hon dem så att de skulle stå åt rätt håll när jag kom ut) och visade mig den lilla tunna tygpåsen jag skulle trä över huvudet för att inte riskera att kladda smink på kläderna jag provade. De hade inga större storlekar än M, eftersom de flesta japanskor är petite, och M var dessutom lite mindre än de vanligtvis är i Sverige, men jag blev så förtjust i den här klänningen – plus att jag inte kunde med att inte köpa nåt efter all hjälp jag fått – att jag köpte den fast den satt lite för tight. Men hey, att andas och äta har vi väl konstaterat genom modehistorien att det inte är så viktigt för kvinnor, eller hur?

Sen har jag förstås nästan aldrig använt den, eftersom den varit så obekväm att sitta ner i, även om den var okej när jag stod upp. Men det hade inte hjälpt även om jag försökt gå ner i vikt, eftersom den satt för tight över revbenen. 

Men så nu för några månader sen gjorde jag åtminstone ett försök att göra den bättre: jag lade ut de få millimetrar som gick i sidsömmarna, men det räckte inte. Så sen gick jag till en sömmerska i stan och frågade om hon kunde göra något, och hon hittade ett par sömmar som hon kunde lägga ut – och nu efteråt ser jag inte ens vad det var hon gjorde, vilket ju betyder att hon gjorde ett bra jobb. Och nu, äntligen! Nu kan jag använda den. :)

 

Randig Dress the Bird

Jag fick upp en sponsrad instaannons för ett tag sen, för en liten dansk webshop som nu skulle börja leverera till Sverige: Dress the Bird. Och de hade så ljuvliga klänningar i 50-talsstil att jag inte kunde låta bli – särskilt när jag såg att den här fantastiska hade fickor!! Och stretch!!

Så ja, ganska dyr, särskilt med tanke på att den danska kronan är stark, men det fick det vara värt (delvis också för att stötta en fin liten butik).

 

Blå och grå Anna Field

Blev så förtjust i Anna Fields klänningar på Zalando att jag beställde några till. En grå och en blå likadana!