Regnbågsdöttrar

 När jag ändå var inne i sömnadsmode sydde jag ihop varsin klänning till mina tvillingdöttrar, i ett tyg som Flora valde när vi var på Furulunds i Borås. Jag hade dock inte köpt något fodertyg, så jag tog ett jag hade hemma, vilket hade lite stretch i sig, och regnbågstyget var totalt ostretchigt, så det var väl inte direkt optimalt... Så linningarna ser lite sisådär ut på nära håll, men det fick bli som det blev. Kanske att jag fixar till några rosetter eller nåt och sätter där sen.

Barryggad långklänning

I förra veckan tog jag fram ett tyg som jag haft liggande i flera år, för det hade börjat växa fram en idé om vad jag skulle göra med det – äntligen. Mönstret är så fint att tyget liksom förtjänade att bli en långklänning, trots att jag nästan aldrig har långklänning (inte ens när jag gifte mig). Men jag hade inget mönster, så jag testade helt enkelt att bara nåla lite på en höft, och vips hade jag en framsida. Med lagda veck, som jag ju ångrade att jag inte gjorde på den förra klänningen jag sydde, den gula med rosenmönstret. Tyget är rätt stelt och har inte direkt något naturligt fall, så mittenvecket sydde jag hela vägen ner, och de andra en bit – det är dessutom lite genomskinligt, men med vecken fastsydda en bit klarar sig brösten utan att lysa igenom. Och snöret runt halsen kom från bambugardinerna vi köpte till vardagsrummet för några veckor sen, som hade för långa snören: man tager vad man haver!

Sen var det då baksidan. Inte helt enkelt när jag inte har någon provdocka och inget mönster, men även där chansade jag hej vilt, och fick till det redan på första försöket. Så voilà! En ny klänning på ungefär fyra timmar, och jag är så nöjd!

Gul rosenmönstrad hemsydd

Vi var i min gamla hemstad Borås härom veckan – Sveriges textilhuvudstad ju – och då var jag förstås tvungen att gå till den fantastiska tygaffären Furulunds. Hittade ett gult bomullstyg med stretch, med rosenmönster i, så det köpte jag.

Tyvärr räckte inte tyget riktigt till en lite vidare kjol, vilket jag insåg sen hade varit snyggare, men den duger som vardagsklänning!

När jag var klar slängde jag ihop en liknande klänning till Lilly (vi köpte tyg specifikt till henne också, så jag kunde inte sno hennes för att göra min vidare) på ett par timmar bara. Så tillfredsställande att sy till barn, så litet och snabbt!

Ångrade lite att jag inte gjorde lagda veck på kjolen till min också, men men. Inget att gräma mig över nu, nu är min som den är.