I förra veckan tog jag fram ett tyg som jag haft liggande i flera år, för det hade börjat växa fram en idé om vad jag skulle göra med det – äntligen. Mönstret är så fint att tyget liksom förtjänade att bli en långklänning, trots att jag nästan aldrig har långklänning (inte ens när jag gifte mig). Men jag hade inget mönster, så jag testade helt enkelt att bara nåla lite på en höft, och vips hade jag en framsida. Med lagda veck, som jag ju ångrade att jag inte gjorde på den förra klänningen jag sydde, den gula med rosenmönstret. Tyget är rätt stelt och har inte direkt något naturligt fall, så mittenvecket sydde jag hela vägen ner, och de andra en bit – det är dessutom lite genomskinligt, men med vecken fastsydda en bit klarar sig brösten utan att lysa igenom. Och snöret runt halsen kom från bambugardinerna vi köpte till vardagsrummet för några veckor sen, som hade för långa snören: man tager vad man haver!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar