Draperad hemsydd svartrandig

Jag tänkte att jag väl skulle kunna sy en typ likadan klänning som den kritstrecksrandiga, fast för vardag. Så jag tog fram ett tyg jag haft liggande i åratal, ett svart, stretchigt med lite ränder i tyget, lade den randiga på, plus ett mönster på en klänning som inte är skuren i midjan och klippte ungefär efter det, fast ganska mycket större för att kunna göra draperingen – som jag inte riktigt vet hur man gör. Jag hade bara sytt en draperad klänning innan, och den blev alldeles sned och vind, men skam den som ger sig.

Jag nålade drapering ungefär som på den randiga, men tyget var alldeles för stort, så det blev mest en skrynklig sopsäck.

Men jag fortsatte att nåla in och nåla in och till slut började det ju likna nåt! Gav mig till och med på att göra korta ärmar, och till och med det blev ju ganska bra, fast jag i stort sett aldrig gör ärmar.

Dragkedjan däremot... suck. Eftersom tyget var dubbelstretchigt, alltså åt båda håll, så drog det sig vid dragkedjan hela tiden, så jag tror jag sydde om skrället fem gånger. Minst. Tack och lov var tyget i så bra kvalitet att det gick utmärkt att sprätta utan att det gick hål.

Och som kronan på verket: en slits! Den gjorde jag inte efter konstens alla regler, men det blev en fullt funktionell Sara-slits. :)